Tankar om rättvisa

Livet är inte rättvist.

Jag tror att många går omkring och mår dåligt för att livet är just orättvist. Och om man förväntar sig rättvisa så blir man konstant besviken. Nu pratar jag mer om ”vardaglig rättvisa” inte i en högre ideologisk / juridisk / politisk mening, som t.ex. allas rätt till lika vård och likhet inför lagen. Men även där kan man ifrågasätta om det finns någon absolut rättvisa.

Risken med att förvänta sig rättvisa är att man blir bitter när man upplever världen som orättvis. Mycket är ”orättvist”:

Min syrra har en snygg man och söta barn medan jag är singel utan barn. Vissa röker ett helt liv utan att dö av det och vissa röker aldrig och får lungcancer i tidig ålder. Någon blir erbjuden jobb utan att söka eller vinner miljoner på Lotto medan en annan får kämpa för att få pengarna att räcka till.

Det är lätt att tycka att andra ”har allt” när de har saker man själv saknar och vill ha. Det är lätt att glömma att andra kanske är avundsjuka på just DIG, och tycker det är orättvist att du har ….

Alltså, så här ÄR det bara. Och det hänger ihop med mitt tidigare inlägg om acceptans. Man måste nog acceptera att livet är orättvist. Det är inte rättvist att vissa får och andra inte, att vissa har och andra inte, men så ser livet ut. Alla orättvisor ska man så klart inte acceptera men återigen, jag pratar om det vardagliga, det som faktiskt inte går att förändra.

Det som går att förändra är vårt sätt att se på det. Vårt förhållningssätt. Om vi kan acceptera och inte jämföra oss så mycket tror jag vi har en chans att bli lite, lite lyckligare.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s