Förebilder

Det slog mig här om dagen hur viktigt det är med förebilder. Både när det gäller livet i stort och när det kommer till relationer, vuxenlivet, hur man ska uppfostra sina barn, hur man ska hantera motgångar och så vidare.

Har du någon förebild eller flera?

Jag började tänka på det här när jag insåg att några av de kvinnor jag träffat de sista åren har blivit förebilder för mig. Det har då handlat om att hitta förebilder i kvinnor – som liksom jag – antingen varit singlar eller som varit lyckliga och till freds utan en traditionell familj, ja utan ett traditionellt liv till och med. Känslan de har givit mig är att man kan bli lycklig och leva ett riktigt rikt liv utan att passa in i ”mallen”. Det har gett mig styrka när jag har behövt det.

När jag sedan pratar med mina vänner som antingen lever i relationer som går mer eller mindre knackigt, eller som är singlar, hör jag att många av dem saknar positiva förebilder när det gäller relationer. De tänker kanske ”bättre än så här blir det väl aldrig”, ”jag vill i alla fall inte ha det som mina föräldrar, då är jag hellre ensam” eller ”jag klarar mig bäst själv så slipper jag bli sårad som jag ser andra bli”.

Jag har tur som har bra och fina förebilder i många av mina vänner. Som skilsmässobarn har jag haft svårt att tro på relationer, och fortfarande har jag svårt att se att en riktigt bra relation kan ”drabba” MIG, men jag hoppas ju. Och ser på människor omkring mig att det är möjligt. Det går att vara kär i sin man efter 15 år! Efter 25 år också kan jag se på ett par av mina kollegor. Det går att leva med en partner som har fel och brister och ändå fokusera på det positiva och ha överseende med t.ex. lathet, fyrkantighet och rädslor.

Älskade farmor

Min finaste förebild är nog trots allt min farmor. Som tyvärr inte längre lever men hon finns ju enligt mediumet Betty (se tidigare inlägg) i min närhet och har koll på vad jag gör, vad jag borde göra och om jag har ont i en tå! Farmor var nästan alltid glad och njöt av det lilla även om hennes liv inte alltid var så lätt eller så roligt. När hon var runt 85 ramlade hon och bröt armen. Då var hon glad att hon bröt vänster och inte höger, och klagade – det gjorde hon aldrig.

Tänk efter, har du någon förebild? Jag tror man kan hitta sådana som man behöver om man bara tittar sig omkring. Det behöver inte vara någon man känner men någon man vet något om. Lycka till och jag önskar er riktigt fina förebilder att stärkas av!

Annonser

2 thoughts on “Förebilder

  1. När jag, själv skilsmässobarn, skilde mig var jag övertygad om att jag aldrig skulle kunna träffa någon som jag skulle leva ”lyckligt” med i resten av mitt liv. Den känslan hade jag undermedvetet haft i mitt första äktenskap oxå har jag förstått. Men en god vän som lever i ett mycket fint förhållande och som jag umgicks tätt med vid den tiden gjorde att jag ändrade mitt mindset. Och mitt nuvarande äktenskap är jag helt övertygad om att det ska hålla!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s