Den första snön…

Ikväll faller den första snön i Stockholmstrakten, efter en härligt krispig och solig höstdag. Det låter som regn men är faktiskt snö det som faller ner, biltaken blir vita även om marken endast blir blöt.

Vad händer nu då? Vi är i slutet av november, mindre än 2 månader till jul. Vi bor i Sverige. Jo – de flesta börjar klaga och ondgöra sig över detta väderfenomen, som inte är varken ovanligt eller konstigt.

Visst: jag har inte bil. Jag cyklar inte. Jag har ingen rullator eller rullstol. Jag är inte gammal och rädd för att ramla. Men ändå, mina vänner och bekanta är också relativt unga och pigga, de har säkert vinterdäck på sina bilar och kanske till och med dubbdäck till cykeln. Så varför detta gnällande?

Detta är ett för mig typiskt exempel på hur man kan förstöra för sig själv. Genom att låta sig påverkas negativt av vädret. Genom att låta sig bli sur, irriterad och jag vet inte vad (som jag kanske börjar bli nu?!!) på något som man över huvudtaget inte kan påverka. Blir man utfrusen om man viskar lite ”tänk positivt” nu? För vintern kan ju vara underbar! Vit, gnistrande, med ett vackert drömskt landskap. Och även om det inte är så, utan är slask och elände, så kommer vi inte ifrån det. Det är som det är och det blir som det blir.

Så ni som gnäller och upprör er. Försök acceptera. Efter sommar och höst kommer vintern. Och efter vintern kommer våren och sommaren igen. Men vänta inte med att vara glada tills dess – hitta något positivt med vintern i stället! För er egen skull!

Vinter i Stockholm.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s