Att uppskatta det man har

Det här är ett ämne jag återkommer till men det är viktigt att påminna sig om det man har, och att uppskatta det man har. För även om det finns brister i ens liv, i ens vardag, om det saknas något eller någon, så tror jag alla som läser det här har mycket bra också.

Det som idag triggade mina tankar åt det här hållet var min promenad till yogan i morse. För övrigt mitt första yogapass sen jag kom hem från Indien för 2 veckor sedan, känns så bra att vara igång igen! På väg till yogan, en rätt tidig söndagsmorgon med cirka 5 minusgrader, så passerade jag tre människor som låg och sov i sovsäckar på trottoaren i centrala Stockholm. Tyvärr ingen ovanlig syn men är ändå något som jag reagerar starkt på varje gång jag ser. För bara några dagar sen var det 15 grader minus, jag vet att några av dem låg och sov på samma ställen då också.

Så var tacksam för det som du faktiskt har. Jag får här tacka min mamma som många gånger påpekade att man ”skulle jämföra sig med dem som har det sämre”. Det är inte alltid konstruktivt att göra det men många gånger är det faktiskt det. Man ska så klart aldrig sluta försöka må bättre om man mår dåligt eller sluta sätta upp mål och vilja förändra det som inte är bra, men jag tror att tacksamhet för det man har gör de andra processerna enklare.

Så även om jag har saker som oroar mig, som saknas mig och som gör mig ledsen, blev jag idag väldigt tydligt påmind om och tacksam över vad jag har. Till exempel: en underbar lägenhet med en skön säng, fina vänner och alltid varmt vatten.

Annonser

Nya föresatser, ett par dagar senare

Det går bättre än förväntat att sluta med kaffet. En liten kopp med espressokaffe om dagen verkar fungera utan att ge mig en hemsk huvudvärk. Kunde till och med vänta med kaffet till efter lunch idag utan problem. Visst är jag trött, men det kan ju ha andra anledningar. Kanske är det mitt gröna te som gör att jag klarar av det?

Min andra föresats att meditera har det gått bra med. Men ärligt talat, jag har ju bara hållit på i 2 dagar så det är ju nästan inget att tala om. Får komma igen när det gått 2 veckor – eller till och med 2 månader! Inser att det handlar om vilken inställning jag har nu. Idag. Tror jag att jag kommer fortsätta om två månader? Om jag inte tror det kommer det ju inte heller att bli så, känner jag starkt. Det slår mig plötsligt att ”intentionen” är väldigt viktig för vad som händer i ens liv. Att planera framåt har aldrig varit min starka sida men det är något jag borde bli bättre på.

Vågar inte skriva att jag självklart mediterar regelbundet om två månader. Ska fundera lite på det och återkommer.

Träningen och yogan har jag inte riktigt startat med på grund av halsont och allmän hängighet, men any day now! DET tror jag på!

 

Nytt år, nya vanor, nya ledord

Så har jag landat efter en 4 veckors lång Indienvistelse. Att lämna Indien var i sig inte svårt. Jag kommer tillbaka dit när det är dags för det, förr eller senare. Jag lämnar inget jag inte kan mista. Men att komma hem till ett liv som jag upplever har sett likadant ut – mer eller mindre – de sista åren. De sista … väldigt många åren, var inte så uppmuntrande. Känner att jag står still i livet. Vissa försöker tala emot mig men det som just nu räknas i mitt liv är det jag inte har. En relation, ett sammanhang med en man, och det har jag inte. Det har jag inte haft på väldigt länge. Försöker lite grann forcera fram känslan: ”i år kommer allt att hända”. Ibland känns det så, ibland känns det hopplöst. Men inte hela tiden, får glädja mig åt det.

Så är det ett nytt år. Nya vanor och föresatser kan se ljuset. Jag älskar vardag, rutiner, vinter och även mörkret. Så egentligen är detta ”min tid”. Idag började min meditationskurs som i nio veckor ska få mig att sitta (och meditera eller försöka) regelbundet. Funderar på att sluta med socker. Funderar på att sluta med kaffe. Måste börja träna igen (om inte annat så för att kunna se min naprapat i ögonen om 6 veckor!) och vill yoga oftare. Mycket nytt som jag vet att jag klarat av tidigare. Vill läsa mer böcker och stressa mindre än förra året. Vill gå ner några kilo. Vill träffa en man. Vill att året ska ha karaktären av ”förändring”. Ledordet för 2013.

Sådärja, ”årets intentioner” är visst satta. Bara att börja leva utifrån dem då.
Ska börja med att bara dricka en kopp kaffe imorgon. Efter meditation och träning förstås. Och om allt detta ska gå blir det nu läggdags.

Och om du som läser detta undrar: ”är hon ironisk nu?”, ”menar hon att hon ska göra allt detta eller är det bara snack?” eller ”hur ska det där gå egentligen?” – så har jag inget svar. Det får helt enkelt visa sig. Vad har DU för intention?