Worrydolls – att sova gott utan oro

Jag tror inte jag är ensam om att oroa mig ibland. Fast kanske oroar jag mig mer än andra. Jag kan ligga vaken från 3.30 en natt om jag oroar mig för något. Anspänningen gör att jag inte kan sova. Det är samma sak om jag är förälskad, men då brukar det vara inte lika jobbigt…

Så vad gör man då? Det är ju inte alltid som man lyckas få sig själv att somna om. Nu har jag hittat en lösning. Eller kanske inte en lösning, men något symboliskt som kanske kan påverka detta med nattlig oro. ”Lösningen” heter Worry dolls:

Worry dolls

Worry dolls kommer i en fin träask med en lapp tillsammans med dockorna, med följande text:

”Here are som tiny people for you to keep, so you can have a good nights sleep, put them under your pillow when the day is through, and let them do all the worrying for you.”

Briljant tycker jag. Man ska viska det man oroar sig för till en av dockorna – ett bekymmer per docka. Sen lägger man dem under kudden så tar dockan hand om oron och man själv kan sova gott. Förutom att de fattiga människor i Guatemala som gjort dockorna tjänar pengar och att det en söt och billig present, så kanske de också kan göra en skillnad för nattsömnen! Ritualer är bra tror jag, och hon som sålde dem sa att de var väldigt bra för barn också. Jag tror det kan funka ännu bättre för barn – för de ifrågasätter inte så mycket.

Worry dolls kommer från Guatemala och just de jag har är inköpta på Stadsmissionen. Jag som har köpstopp motiverade inköpet med att det var presenter (ska ge bort flera askar med Worry dolls) samt att det är välgörenhet att köpa dessa dockor. Vilket det ju är, så det känns inte som shopping och är därför tillåtet!

Nu ska jag sova gott och mina Worry dolls ska få vila bredvid sängen, ikväll har de ingen oro att ta hand om. Sov gott!

Perfekt helgstart

Efter en intensiv vecka med 2-dagarskonferens följt av 2-dagarskurs landade jag ganska trött hemma igår kväll. Den sista kvällen borta på kurs blev det disco efter middagen, och jag hamnade i ”mitt rätta element” och dansade till efter midnatt. Lycklig och leende. Det är ju SÅ jag ska plocka fram den där tjejen jag var förut (som jag skrev om i förra inlägget), och plocka fram den där feminina sidan som Janesh sa till mig att damma av. På dansgolvet kommer hon fram – och njuter av det!

Handlade på vägen hem, inspirerad av den fantastiskt goda Borsjtj som Olle på Gamla hemmet lagade under yogahelgen. Som tillbehör hade jag tjock yoghurt, hackad saltgurka och lite citron. Mums. Soppor och grytor på hösten känns ju så rätt dessutom. Både värmande (som även en pitta kan behöva när det blir kallare ute), enkla att laga och sen kan man göra dem både billiga och miljövänliga genom att hålla sig till säsongens grönsaker!

Borsjtj

Somnade ovaggad, trött efter disconatten kvällen innan. Vaknade riktigt tidigt. Det var mörkt ute och jag tände min cerisa lotus-ljuslykta, tände lite rökelse och gjorde min morgonyoga i lugn och ro. Hade en sån bra känsla i kroppen hela tiden. Älskar ju den här årstiden och med ljuset som brann kände jag nästan julstämning. Bara det att jag ju inte ska fira jul i Sverige så känslan blev därför en härligt, pirrande reseförväntan när jag tänkte på min resa. Tänk vad bra tankar och associationer kan göra med känslorna!

Vid frukosten har jag läst om Nobelpristagaren Tranströmer. Jag blir stolt samtidigt som jag inser att jag aldrig läst något av honom. Annars hade jag kunnat, som många andra gör just nu, citera min favoritdikt av honom. Jag gör så här: jag citerar några rader jag läste i DN i morse ur dikten ”Ensamhet” (ur Klanger och språk, 1966). Den fångar min känsla så bra:

Jag måste vara ensam                                                                                              tio minuter på morgonen                                                                                            och tio minuter på kvällen.                                                                                        – Utan program.

Alla står i kö hos alla.

Flera.

En.

God morgon och God helg!

I love recycling!

Som jag har föresatt mig har jag nu fortsatt att göra mig av med 10 saker i veckan. Även om de inte lämnat min lägenhet exakt i rätt tid så gick jag idag iväg med 28 böcker till eko-butiken tvärs över gatan som säljer beg böcker för 10 kr styck. Ägarinnan blev jätteglad och vi fick en trevlig pratstund om böcker. Med mig hem tog jag en Anna Gavalda-bok som är helt ny, den ser jag fram emot att läsa – och lämna tillbaka. Hon skriver så vackert tycker jag – rekommenderar er verkligen att läsa hennes böcker.

Om man vill bli av med saker tipsade DN här om dagen om några ”recycling-länkar”, till hemsidor där man kan skänka bort saker man inte vill ha: ”Bortskänkes”, ”Rensavinden” och ”I love gratis”. Det man inte vill behålla eller sälja kan någon annan få användning av ändå! Att slänga saker tycker jag är svårt att göra men att ge bort eller byta bort är både givande och glädjande.

Nu har jag även några saker som jag tänkt bli av med genom att sälja dem. Frågan är bara – Blocket eller Tradera? Eller en lapp på ICA? Jag har köpt både från Tradera och Blocket men har aldrig sålt något och det är kanske inte så krångligt som det känns just nu. Det är en fråga om att ”ta tag i saken”. Jag är bra på att planera men sämre på att genomföra. Det ska plockas fram från vinden, putsas, fotas och sen läggas ut på nätet. Phu! Vilket slit det är med att göra sig av med saker!

Men får jag sakerna sålda så har jag lite fickpengar till min resa till Sri Lanka! Det borde ju vara en drivkraft om något. För resan verkar blir av. Har fått ok på ledighetsansökan och ska nu bara hitta en resa som passar… lyx mig!

Låt er inspireras. Släng och ge bort. Det är lättare att andas när man inte har en massa saker omkring sig som man ändå inte vill ha!

Yogaretreat, kärleksmantra och stärkande gudinnor

Som jag skrev kort om igår var jag på yogaretreat i helgen. Lou Åberg var vår inspirerande och glädjespridande lärare och guide (”guide” för att hon guidade oss i yogans värld) Hon skriver om retreatet i sin blogg där hon också har lagt upp några vackra bilder från helgen, se och läs här.

Som jag skrivit om tidigare har yogan kommit in i mitt liv på olika sätt och med olika styrka under åren. Först den kraftfulla ashtangayogan. Då var det otänkbart att testa någon annan form av yoga, eftersom detta var den fysiskt mest utmanande yogan. Jag gick på en meditationskurs på Stockholms buddhistcenter (som jag verkligen kan rekommendera!!) och efter det satt jag en 10 dagars Vipassana – ett ”silent retreat” med drygt 10 timmars meditation per dag. Sen upptäckte jag Hathayogan i Indien, andningsövningar, mantran och en introduktion till chakran. Nu i Sverige utforskar jag nyfiket yogan i alla dess former och tar till mig det jag tycker om och behöver.

För er som inte är så insatta har min resa gått från fysisk och väldigt styrd yoga med minimalt med andlighet, till mer mjuk, tillåtande yoga och mer andlighet och yoga i andra former än bara fysiska övningar. Och nu senast har Ayurvedan kommit in och tagit plats bredvid yogan, som ytterligare en aspekt av livet.

Helgen med Lou gav mig precis det jag behövde. En lantlig vistelse med varma människor, en yoga som var mjuk och samtidigt fokuserad. Vi ”chantade” kärleksmantrat (lyssna här!) och gjorde övningar som skulle öppna våra hjärtchakran (ni som läst tidigare inlägg om detta vet att jag har det som en utmaning).

Parvati

Lou pratade lite om de kvinnliga gudarna inom Hinduismen. Om Parvati, som gick sin egen väl och på så sätt lyckades fånga den man hon trånade efter – Guden Shiva.

Av Gudinnan Kali – som jag tycker är lite läskig – kan man inspireras och få styrkan att säga ifrån och sätta gränser. Det kan väl alla behöva ibland?

Vi uppmuntrades till att öppna upp hjärtchakrat och hitta en intention, en önskan och en längtan. För mig kändes det så rätt, att fundera över en intention, en mening. Var är egentligen viktigt för mig? Vad strävar jag efter? Längtar efter? Vissa lever sitt liv med tydliga mål, men för dem som är som jag kan det vara bra att sätta sig ner och fundera. Vad är det egentligen jag vill?

Känslan är nu att jag vill leva mer som jag gjorde i helgen. Närmre mina känslor och min kropp. I ett lugnare tillstånd och med mer harmoni än jag upplever att min vardag innehåller. Det blir min intention och utmaning – att leva mer yogiskt. Mer sant. Inkluderat i vardagen. Helgen var en bra avstamp. Namasté Lou och ni andra!!

Höst

Snart är det höst igen. Nyss var det 20 grader varmt och när solen skiner i lä känns det rätt varmt, men det är onekligen så att hösten börjar komma. Det känns i luften.

Och hur känns det då?

Många blir deppiga, faktiskt redan innan hösten har börjat visa sig. Börjar redan måla upp skräckscenarier om mörker, regn och sen snö och kyla. Att ta ut det i förskott, vad innebär det? Att man både mår dåligt innan det inträffar och när det väl kommer. Rätt onödigt va? Och det är ju inte ens säkert att hösten blir sådär grå och trist, den kan bli ljus med underbara soliga dagar och klar luft. Eller så blir man kär / hittar en ny hobby / hittar något annat som gör en glad, så kanske man glömmer bort att hösten är här och vintern nalkar sig. Jag tycker det vore härligt att ha en man att gå långa höstpromenader med, och innan han dyker upp får jag ta en vän i hampan och ge mig ut. Och njuta av färgerna som snart dyker upp på träden.

För jag är en höstälskande person. Och vårdeppig tyvärr. Visste ni att det är ungefär en halv miljon människor i Sverige som blir deppiga på våren? Ett otyg. Verkar som om man är antingen eller. Jag tycker det känns tryggt och bra att gå in i den mörkare årstiden. Men jag vet att det är många som inte förstår mig alls.

Så här tänker jag njuta av hösten, (kanske kan det inspirera):

– Tända många ljus och tända rökelse ibland, för att skapa en känsla av värme, och för min del minnen från Indien, – Lyssna på bra musik och njuta av att inte känna ”måste-gå-ut-i-solen-stressen”, – Baka lite, både för att det är gott och meditativ, – Handarbete hör hösten till, så kanske tar jag fram en påbörjad raggsocka, – Umgås med familjen och syskonbarnen, – Köpa höstgrönsaker och göra sallader och grytor på dem, närodlat och gott, – Ta fram de mysiga stickade koftorna och stövlarna som hör hösten till. Och för all del kanske även gå ut och sitta på en bar med en drink i handen, och titta ut i mörkret på människor som hastar förbi utanför. Och njuta, inte oroa mig eller ta ut saker i förskott!!

Man säger ofta ”Glad sommar” och nu önskar jag er en riktigt ”Härlig höst”!

Lite trött

Idag har jag inte handlat något jag inte får (apropå köpstoppet) men däremot handlat ekologiskt (apropå att vara en medveten konsument!) schampoo (Aloe Vera) och jordnötssmör. Mums! Jordnötssmör är min nya last. Så ofta jag kan (oftare än jag vill erkänna) äter jag mackor med jordnötssmör och banan (har indirekt lärt mig detta av min vän från Sri Lanka). Om ni tycker det låter konstigt – prova! Det är rent beroendeframkallande. Och värre snabbmat kan man väl äta?!

Dagens middag

Idag är annars en trött dag. Mycket tankar, för mycket jobb & stress och för lite träning. Inget framgångsrecept kan jag meddela. Dessvärre tenderar de här sakerna att hamna i klump. Mycket att göra – tar mig inte tid att träna – tar mig inte tid att laga nyttig mat (d.v.s. annat än mackorna ni ser ovan t.ex.) – blir mer trött och stressad. Träning är ju fantastiskt mot stress, måste bara komma igång igen. Innan sommaren var det inga problem men efter bara nån veckas uppehåll har jag svårt att komma igång igen. Men snart så!

Nu pyttelite jobb (gick för tidigt från jobbet för att hjälpa en vän) med gott te och en ”efterrätt” med bär, grädde och rostade frön. – För det är jag värd, trots allt 🙂

Nu regnar det horisontellt i en väldig fart. Låter som en storm utanför. Önskar er en fin kväll och hoppas ni är inomhus!

Samvetet och svåra beslut som konsument

Nu kommer jag säkert uppröra några. Och inspirera andra. För det handlar om det här svåra med konsumtion.

Jag vill, så långt som det är möjligt, handla mat och varor som inte innebär att någon har fått lida för att jag ska kunna köpa det. Sen vill jag gärna att det jag köper är så lite skadligt för naturen och miljön som möjligt.

Eftersom jag är intresserad av det här snappar jag upp saker som gör att det blir komplicerat för mig som konsument. För även om jag hör att sömmerskorna i Bangladesh arbetar under vidriga förhållanden (enligt en UD-anställd som jobbat i landet), att kycklingar både får sina näbbar klippta för att de inte ska skada varandra och att de sen slaktas på ett hemskt sätt och att sojabönor besprutas med ett så starkt gift att det, när det kommer på villovägar, dödar djur (vad gör det då med människor som bor i närheten?), så VET jag ju inte om det är så. Alltså, jag har ju inte SETT det själv.

Man får väl försöka hitta sin egen ”nivå” där man kan känna att man handlar utifrån sitt samvete. Jag försöker undvika kläder tillverkade just i Bangladesh (finns mycket av dem t.ex. på Lindex tyvärr), jag äter inte längre gris – dels för att jag tror de behandlas hemskt illa och dels för att köttproduktion är dåligt för miljön, jag försöker handla rättvisemärkt, kravmärkt och ekologiskt. Köper i princip inget kött alls, både för att jag sällan har lust till det och för att djurhanteringen väldigt sällan är okej. I Spanien plockas bär av människor som lever under hemska förhållanden, så de kan jag inte med att köpa. Icke ekologiska bananer får man bara inte köpa, besprutningen skadar och gör bananplockarna sjuka. Palmolja, vars framställning hotar regnskogen, undviker jag så långt som det går (finns i nästan allt från kakor till mascara!!) och produkter med parabener (alla hudkrämer och shampoo) försöker jag byta ut mot ekologiska (nu har Nivea jättebra hudkräm som är parabenfri!!). Jätteräkor / scampi är både dåliga för miljön, och jag har också hört att de kan vara dåliga för oss pga gifter de har i sig. De undviker jag därför helt.

Sen sopsorterar jag noga och försöker att inte låta vattnet rinna för länge. Jag älskar mina långa duschar men tar dem inte varje dag.

Ja, det här blev visst både information och ett sorts ”statement” för mig själv. Hur vill jag göra egentligen? Än så länge så har jag deo med parabener i, har säkert plagg från Bangladesh i garderoben och jag köper inte alltid ekologiskt. Men jag ska försöka bli en mer medveten konsument och inte bara prata om det, utan också leva som jag ”lär”. Alla får göra som de vill men även små förändringar kan göra skillnad.

För det GÖR skillnad vad DU gör. Tänk på mannen i Indien som hungerstrejkade. EN man, som lyckades få till en lagändring om korruption. En människa kan göra skillnad

Ayurveda-detox och sambandet mellan Ayurveda och Yoga

Ibland blir jag riktigt entusiastisk, och vill berätta för ALLA vad jag har sett / läst / upplevt. Ni vet den där känslan av ”aha!” som kommer ibland. Kanske i kombination med ”åh vad spännande och intressant!” Just nu har det varit flera sådana tillfällen sedan jag börjat fördjupa mig lite i Ayurvedan (skrapar fortfarande på ytan egentligen). I morse var ett nytt tillfälle när jag genom en annan blogg fick tips om en Ayurveda-detox på en vecka, som börjar nästa måndag. Genom att anmäla sig på ”Yoga Journals” hemsida kan man få recept, yoga- och meditationstips för veckan. Så intressant!

Tittade vidare på deras hemsida och hittade en artikel som gjorde att det pirrade lite i magen – en artikel som hette: ”Ayurveda and Asana – Ayurveda can shed light of the practice of yoga”. SÅ intressant! Och det känns så självklart när jag läser det. Jag som dessutom för bara en vecka sedan träffade och skrev om ayurvedisk yogaterapeut som gav mig ett eget program för just mina obalanser och min dosha. Här hittar jag dessutom en väldigt bra introduktionsartikel till Ayurveda och om doshorna.

Jag kan snöa in på saker, och just nu har jag ingen riktig distans – jag är bara entusiastisk! Men så får det vara. Jag har anmält mig och är nyfiken på alla tips jag kommer att få, framförallt när det gäller meditation där jag just nu tycker jag bara sitter och planerar för morgondagen…

Det finns mycket att läsa i Yoga journal och jag önskar jag hade mer tid. Men nu ska jag ge mig. Ni som är intresserade får titta själva och kanske ni också vill testa ”the fall detox”. Om inte tiden finns att följa de råd man får kan de ju tjäna som en inspirationskälla när man känner för det. Man ska inte tänka ”allt eller inget”. Lite är bra nog – och det säger jag främst till mig själv! Och kanske är det fler än jag som blir inspirerade och vill testa lite nytt.

Jag avslutar med dagens Paulo Coelho-citat: ”If you think adventure is dangerous, try routine. It is lethal.”

Sköt om er!

”Löparen Sandra” & att lyssna på sin kropp

Jag på tjejmilen -09All min träning sker i perioder, jag har alltid perioder – kortare eller längre – där jag kommer ifrån träningen och det accepterar jag till fullo. Jag har sprungit sen studenttiden, aldrig särskilt snabbt eller så himla långt men det har alltid funnits där som en favorit bland träningsformerna. Jag har sprungit på Kanarieöarna, Mallorca, i Båstad, Halmstad, Lund, Malmö, Rättvik och så vidare – det är så lätt att komma iväg var man än är.

Så nu när jag haft ett uppehåll på ett par veckor, och för första gången på över 2 år är  anmäld till ett lopp, gav jag mig ut för att känna på formen idag. Ambitionen var att springa en timme, den blev raskt reviderad till 40 minuter men efter 30 minuter kände jag att jag verkligen inte orkade mer. Eller snarare, det kändes inte så bra helt enkelt.

Det är så lätt att säga till andra att de ska ”lyssna på sin kropp”, ”inte pressa sig för mycket” och så vidare. Men att leva som jag lär, det är inte lika lätt. Att inse att det inte alltid går som man tänkt sig, att man ibland vill mer än man kan kan ibland vara svårt att ta till sig.

Nu fick jag acceptera. Eller kanske kapitulera. Och så tänkte jag på vad Maya sa, min yogaterapeut. Att jag ska lyssna på mig själv. Både på kroppen och den inre rösten. Idag orkade jag inte mer, det kändes både fysiskt och psykiskt, och jag är glad att jag då stannade av, stod och stretchade långsamt i solen och njöt av att jag i alla fall kommit ut. Det får räcka så och jag är tacksam det.

Terapeutisk yoga och att praktisera Satya

Jag har verkligen sett fram emot idag! Ikväll träffade jag Maya för första gången, som är ayurvedisk yogaterapeut. Efter en koll av min kropp tillsammans med information om min pulsdiagnos hos ayurvedaläkaren Janesh Vaidya, fick jag ett eget yogaprogram av henne. Programmet ska balansera mig och ska stärka mina fysiska svagheter (ländrygg) och ger mig det jag behöver mentalt (att landa i kroppen och inte vara uppe i huvudet hela tiden). Som jag uppfattade det. Kanske har det andra effekter, det ska bli spännande att se hur det känns. Yoga är dessutom väldigt meditativt och det känns som om jag behöver mer av det.Dancing Shiva

Det kändes väldigt lyxigt att få en privatlektion i yoga och jag kan varmt rekommendera det. Maya var en varm och närvarande tjej, väldigt uppmärksam och omtänksam. Till henne kan man gå med allvärldens problem, både fysiska och andra problem, eller bara för att man vill. Mer om yogaterapi kan du läsa här. Nu har jag fått i hemläxa att göra mitt program varje morgon. Disciplin och karaktär ska således också tränas här, välbehövligt!

På frågan om hon har några synpunkter eller funderingar på om jag ska fortsätta med min andra träning – styrketräning och löpning – blev svaret att jag ska praktisera yogans två första yamas (som är som budord), nämligen Ahimsa som betyder icke-våld, med meningen att jag även ska praktisera det gentemot mig själv, och inte göra sådant jag inte vill eller som inte känns bra, och den andra är satya som betyder att leva sant, att vara sann och ärlig mot sig själv och andra, med meningen att jag ska göra saker med insikt om varför jag gör dem. Om jag lyssnar på mig själv så kommer jag komma fram till vad jag ska göra.

Intressant. Genast gick tanken till min träning, springer jag bara för att bli smal och tränar jag styrka för att jag tycker det ger mig något eller gör jag de endast för att uppnå ett skönhetsideal? Mycket att tänka på nu. Det känns bra att börja ta några steg på vägen mot… ett bättre jag kanske?

Tack till mina nya lärare, Janesh och Maya. Jag är tacksam för att jag träffat er.