Ensamhet och dejting

Jag brukar sällan känna mig ensam men just idag gör jag det. Kanske beror det på att jag vet att de flesta av mina vänner inte är kvar i Stockholm. Eller så beror det på att ingen har frågat om jag vill hitta på något i helgen. Samtidigt har jag ju varit upptagen varje kväll i nästan 2 veckors tid, så det finns ju människor som vill träffa mig. Men nu känner jag mig ensam ändå.

Ibland känner jag att jag är den som tar mest initiativ till att träffa mina vänner / kompisar. Är det för att jag är mer angelägen eller för att de är vana vid att jag tar initiativet? Saknar att ha en riktig bästis, som har 100 % koll på vad jag gör och som alltid vill ses. Fast det var länge sen jag hade en sån och det är inte lätt att vara en sån bästis om man har man och barn heller. Kanske har jag växt ifrån bästis-stadiet, jag har bara inte fattat det.

Så när jag sitter hemma och känner mig lite ensam passar jag på att logga in på en nätdejtingsajt. Trots det jag tidigare skrivit om detta här & där och även om jag känner mig väldigt osugen på att dejta så hoppas jag pyttelite att mannen i mitt liv ska höra av sig. Och att jag ska förstå att det är HAN så jag inte sållar bort honom och går vidare. Det är ju lätt hänt… (och händer säkert).

Fick just mail från en man från Jamaica, som bor i Sverige. Han ser bra ut och verkar bra. Men… jag har haft många utländska pojkvänner och dejter. Jag tror att kulturskillnader ibland kan ställa till det. När jag tänker tillbaka har jag dejtat / varit ihop med män från Polen, Kanarieöarna, USA, Kanada, Chile, Indien, Cypern, Italien och nu senast Holland. Jag verkar ju onekligen gilla det exotiska i utländska män, (är barnsligt förtjust i bruna ögon…) men är inte säker på att det är rätt ändå. Fast vad vet jag vad som är rätt och fel…hittills har det gått ”sådär”…

Time will tell. Nu väntar jordgubbar med grädde och någon tanke om att acceptera en lördagskväll i ensamhet. Det är faktiskt inte så illa!

Annonser

Om minnen och musik som påverkar

Visst är det häftigt med minnen. Ett minne som sitter i år efter år när andra minnen bleknar och försvinner är doftminnet. Jag har ett obefintligt ansiktsminne och ett allmänt dåligt minne när det gäller händelser och historier. Jag minns visserligen siffror men det är mitt doftminne som ger mig både njutning och glädje.

Som när jag gick till jobbet här om morgonen. Först passerade jag några ”ynglingar” och doften jag kände när de gick förbi gav mig en stark känsla av att vara inne i ett varmt tonårsrum och pussas. Just vilken pojkvän som luktat som just de här grabbarna kunde jag inte pricka in, men det var på 80-talet iallafall. Inget minne som jag direkt längtade tillbaka till men ändå ett trevligt minne av ungdomen!

Vid kyrkan jag sedan passerade brände de bort ogräs. Det luktade bränt och jag transporterades omedelbart tillbaka till Indien (där man eldar upp soporna). Solen sken och det var en varm morgon. Njöt av känslan av att ”vara där”, och fick samma lugn i kroppen som jag hade där – trots att jag var på väg till jobbet. Brandrök ger mig alltid Indienassociationer och gör mig glad och lugn.

Indien är ett land som präglat mig mycket. Även hörselminnet dyker upp här. När jag ligger i min säng och det är varmt inne, och kråkorna kraxar utanför, då är jag också tillbaka till Indien. Jag kan blunda och drömma mig bort. Kråkorna låter likadant där som här. Kråkorna ger mig en känsla av lugn och frihet, känslor jag hade i Indien.

Och apropå ljud & känslor så finns mycket att läsa om hur musik påverkar hur vi mår. Läs den här artikeln i DN om att styra sitt humör med musik, och den här intressanta artikeln i DN om att musik kan påverka hjärnan hos sjuka. Vi minns väl filmen ”Awakenings” med Robert De Niro och Robin Williams som bygger på just detta. Alla kan nog skriva under på att det kan påverka humöret men tydligen kan det påverka så mycket mer. Häftigt! Och nog är det fler än jag som kan minnas en viss skoldans / disco, vem man dansade tryckare med (om man nu blev uppbjuden) när man t.ex. hör låten Lady in red.

Så hitta musik som gör er glada och njut av sommarens alla dofter!

Toppen-tips & terapi-tankar

Först ett litet tips: Klippte mig idag och är jättenöjd, kan rekommendera Ermina på Cupcake. Hittade dit via en hemsida där man via ”deals” kan göra saker och köpa saker mycket billigare, Let´s Deal. Genom sidan har jag nu gått till tandläkaren för 300 kr och klippt mig för 195 kronor, d.v.s. med mer än 50 % rabatt. Finemang!

Idag var det förutom hårklippning terapi på schemat. Har efter dagens terapitimme tagit uppehåll under sommaren och det känns… bra. Det är ju inte så att jag är beroende av den, jag behöver den mer för hela livet. Jag kommer inte hålla på så länge till tror han, och det känns ju också bra. Med mig i bagaget fick jag råden att tänka på och vara MIG SJÄLV, bekräfta MIG SJÄLV och uppfylla MINA behov, istället för att ständigt uppfylla andras (verkliga och tänkta) behov. Så jag har fått lite självfokusering som hemläxa kan man säga. Det låter säkert flummigt i mångas öron men jag är säker på att många lever som jag gör, eller åt det hållet i alla fall. Sätter andra framför sig själv och tar ansvar för andras liv. Och om jag får gissa så är det ett rätt kvinnligt fenomen… tyvärr.

Såg förresten en f.d. pojkvän på internet idag (dumt nog googlade jag på honom). Han är fortfarande väldigt snygg och nu är han framgångsrik också. Med honom var jag sällan mig själv, jag var hela tiden till lags och hade aldrig några avvikande åsikter och blev därmed en rätt ytlig och tråkig person. Förutom när vi var ute på Stureplan, DÅ var jag i mitt esse! Okej då, jag var 19 år då och vi festade mest hela tiden, men ändå. Nu tycker jag ändå att jag HAR en personlighet, att jag kan säga ifrån och kan vara mig själv. Men kanske inte fullt ut och målet är att göra det. För oj vad det känns när hjärtat krossas…så det jag skrev i ett tidigare inlägg stämmer inte riktigt. Jag HAR fått mitt hjärta krossat…

…men man måste ändå våga låta någon ta plats i ens hjärta, och våga tro att det tål att krossas igen om vägen skulle leda dit. Det gäller att skaffa sig lite mod helt enkelt! Mod och självbekräftelse är melodin för min sommar.

Och så ska jag försöka tänka lite mer innan jag pratar, för ibland kan jag säga saker som jag senare inser var okänsligt av mig att säga. Jag kan råka såra människor i min närhet utan att jag riktigt förstår det. Förrän efteråt. Förlåt.

Mycket hoppiga tankar idag men så får det vara. Det var en sån dag idag, en helt vanlig måndag som börjar lida mot sitt slut. God natt!